söndag, juni 04, 2006


Världens största evenemang, alla kategorier.
Fotbolls-VM


Det närmar sig med stormsteg, media håsar upp stämmningen med
"Den största guiden"
"Den ultimata superguiden"
"Fotbolls-special, bara hos oss"
"Allt du vill veta om ditt lag, och lite till"

Jag kan inte göra annat än att hålla med. Jag gillar fotboll, jag gillar att läsa om det, känna på och tycka till om spelare, kommentatorer, journalister och ledare. Det sköna med sporten är, som så många andra skrivit, att ALLA kan agera lagkapten eller coach och tycka och tänka. Det är ett enkelt spel. Allt du behöver är en boll, två tröjor som stolpar och någon att sparka bollen till.

Annat är det hockeyn, jag vill inte på något sätt ens försöka att jämföra dessa sporter, men vill ändå säga att hockeyn är skapad åt några få länder och för några få spelare. Det är fortfarande något av en "rikemanssport" och i slutändan är det samma 6-7 länder som gör upp om pallplatserna.

Den folkliga yran, kärleken till sporten, den hittar du bland fotbollsarenornas läktare, men även i soffan hemma hos familjen Svensson, eller på stamhaket på Kungsgatan.

Jag, som är på väg att uppleva mitt första VM på plats, börjar känna att det är något stort man ger sig in i. Det är inte bara en match som alla andra. Den som inte är fotbollstokig han grymtar och säger "90 minuter och alla springer som yra höns, vem i helvete bryr sig". För mig, och många andra så finns det där hoppet inom en. Hoppet om att slå världen med häpnad. Vi i "lilla" Sverige har nästan alltid varit en underdog i fotbollssammanhang, det är något jag älskar att vi är. Vi slår ur underläge, även om vi blivit bättre de senaste åren och skapat en liten press på att åtminstone gå vidare från gruppen i stora slutspel.

Jag kommer stå på läktaren, efter att ha fyllts upp av Berlins stämming under dagen, och bara njuta. Jag kommer vara en bland alla, en bland flera, en bland många. Många som hoppas på en succé. Igen.

Men...

...med något gott kommer något ont, så är det väl alltid.

Prostitutionen är värst. Kopplingen fotbollsfans - prostitution är värre. Att pengar styr vår värld är något som inte heller undkommit fotbollens intressenter.

Kärleken till laget och sporten blir ibland för stor. Hulganismen får fäste, och det fenomenet är inte heller något att skryta om från fotbollens värld. Tysklands poliskår kommer få det hett om öronen, inte minst från sina egna om jag får göra en kvalificerad gissning.

För att inte avsluta denna skrift med negativa ord vill jag viga sista stycket åt en kille som gör att man blir varm inombords, man smälter liksom. Killen som inte hade råd med tandställning, istället ser det ut som om någon har spelat Yatzy i hans mun, varje gång han ler.Ändå är det han som gör fotbollen rolig. Han personlifierar vad varje man eller kvinna vill göra på planen, i livet och i framtiden.

Han vill bara ha roligt. Hela tiden.

Ronaldinho.

3 kommentarer:

playwood sa...

Bra bloggat Dajja. Snart är vi där!!!

Anonym sa...

Allt är ruttet, inte bara prostitution: hur många hör du exempelvis tala om att dom offeciella vm-fotbollarna är tillverkade av barnarbete?

Anonym sa...

Dajja?
Never heard, but hey, fotboll...det går precis inte att förklara med ord - det är sådan känsla, att inför ett VM, EM, svenska cupen, div 1, lokalt derby eller en grannfajt få uppleva denna känsla.
Du vet ju hur vi har det i min släkt, det laddas och laddas och laddas, det är ju MATCH! AIK tröjan eller Sverige tröjan eller den lokala klubbtröjan, supporter eller lirare..känsla!
Just nu står faktiskt Melwin nedanför mig och sparkar (!) på bollen, blott 1 år gammal (dessutom får han en ny boll, ungefär varannan vecka, av morfar, stor, liten, mjuk, med hästar på, disney, VM bollen (!)...)Han får göra precis som han vill, golf, fotboll, am.fotboll, trav, stavgång, snowboard..eller absolut ingenting, men känslan, inför denna underbara sport (och andra oxå, förövrigt, men aldrig med SAMMA känsla) kommer han definitivt lära sig känna igen. Den kan inte annat än spegla av sig, även i honom. Under just VM var ju exakt HELA släkten uppklädda i Swe kläder, eller, på plats i Tyskland, så även Mel.
Morfar har en plan. Då han går i pension, är Mel 16 år, då tar han med sig honom till Real, och flyttar dit! undra varför...
Näe, nu ska jag flytta ner på golvet, och nicka lite boll, Mel står med bollen ovanför huvudet som i ett inkast, ska visa hur man gör, sjunga nationalsången och sedan ladda inför KVÄLLENS match (Sve-Island, 11 oktober-06)
Du gaaaaamla du friiiiiia

Ninsan