Höst, höst höst...

De senaste veckorna har sugit musten ur mig. Jag tänker förståss på vädret. Regn regn och åter regn. På många sätt kan det vara riktigt skönt när det får regna loss rejält. Åskan mullrar och blixtarna slår. Samhällen upphör att fungera för ett litet tag. Mysigt på sitt sätt tycker jag.

Fast de säger ju att solen ska titta fram efter regnet, eller? Så har det inte varit under den senaste tiden. Först idag såg jag solen. Jag sitter faktiskt just nu och blickar ut över E20/E6 och ser solen på väg mot nedgång. Jag tänker att jag kommer att sakna den. Det känns väldigt långt tills nästa sommar. Dock har jag svaga förhoppningar om några sköna sensommardagar i september.

Vad har vi då att se fram emot under hösten och vintern?
EM-kval i fotboll, lite nya fräscha TV-serier, värmeljus här och där. Kanske några sköna vinterdagar vad det lider?
Jag ser själv mest fram emot mitt nya jobb, i Lerum. jag kortar av min lilla pendling med 10 mil. ENKEL väg. Jag slipper att jobba nattpassen, den som säger att det är gott att jobba på natten, han ljuger. Som bonus får jag mer tid över till....över till annat. Till att umgås, till att leva lite mer. Jag hoppas att jag kommer att kunna landa helt och hållet i Göteborg i höst.


I dagarna blev jag bjuden på en 9o-årsfest av tre grabbar som håller på att bli gamla. Det börjar med en inbjudan, sedan är man snart där själv också. Över 30. Ljuvligt, men samtidigt lite skräckinjagande.

Sist men inte minst:

"Tro på Gud, men lås din bil för i helvete"