Första tankarna på denna blogg. Har just läst Engströms tankar om hur det är att vara en soon-to-be-a-dad-person. Hans liv är säkert fyllt av problem, men jag tror att vi alla har problem. Vi skapar oss sådana efter livssituationen. Om man lever ett enkelt och tämligen problemfritt liv, så inser en åtminstone normalbegåvad person att livet blir ganska tråkigt efter ett tag.
Istället skapar vi människor problem, många pratar idag om "I-landsproblem", vilket ibland kan vara orättvist mot den personen som bär på problemet. Ett sådant exempel är för mig just nu att jag inte kunde lägga ett bud på en sommarstuga idag. Jag har en båt, jag har en fin lägenhet, jag har en fin kamera och ett medlemskap i en förening. Jag äger datorn som jag just nu sitter och skriver bakom. Ändå vill jag ha mer, och jag kallar mig INTE materialist.
I föregående stycke nämde jag inte min bil va?
Varför denna ständiga strävan efter att ha mer och spara mer, spendera mer och njuta mer?
Hur ska det vara möjligt för oss enkla människor att nå upp till dessa mål på den korta tid vi lever, med 40 timmars arbete, eller 60 timmars plugg utan ekonomiska resurser utöver nudlar och östsalt?
Nej, istället vill jag återinföra långsamheten i samhället. Ta den tid det tar. Stäng av din telefon om du inte vill prata, släng en filt över tvn i en vecka, eller ännu bättre, ställ upp den på vinden ett tag.
Njut av livet som du lever det just nu, tänk inte framåt utan låt dig hänföras av dagen som är.
Fundera på hur du ska göra dina vänner glada, men också över hur du ska göra dig själv glad. Styrs inte av andras behov av dig, utan istället av ditt eget behov av egentid.
Säg aldrig att du "måste" något. Använd istället orden "jag behöver".
Helt enkelt : Finn en balans i livets alla "måsten".
Detta blev en lite rörig första blogg, i framtiden hoppas jag kunna dela upp ämnena lite bättre, och det är inte omöjligt att jag återkommer till ämnen som rör långsamhet, mobiler, måsten och I-landsproblem.
Istället skapar vi människor problem, många pratar idag om "I-landsproblem", vilket ibland kan vara orättvist mot den personen som bär på problemet. Ett sådant exempel är för mig just nu att jag inte kunde lägga ett bud på en sommarstuga idag. Jag har en båt, jag har en fin lägenhet, jag har en fin kamera och ett medlemskap i en förening. Jag äger datorn som jag just nu sitter och skriver bakom. Ändå vill jag ha mer, och jag kallar mig INTE materialist.
I föregående stycke nämde jag inte min bil va?
Varför denna ständiga strävan efter att ha mer och spara mer, spendera mer och njuta mer?
Hur ska det vara möjligt för oss enkla människor att nå upp till dessa mål på den korta tid vi lever, med 40 timmars arbete, eller 60 timmars plugg utan ekonomiska resurser utöver nudlar och östsalt?
Nej, istället vill jag återinföra långsamheten i samhället. Ta den tid det tar. Stäng av din telefon om du inte vill prata, släng en filt över tvn i en vecka, eller ännu bättre, ställ upp den på vinden ett tag.
Njut av livet som du lever det just nu, tänk inte framåt utan låt dig hänföras av dagen som är.
Fundera på hur du ska göra dina vänner glada, men också över hur du ska göra dig själv glad. Styrs inte av andras behov av dig, utan istället av ditt eget behov av egentid.
Säg aldrig att du "måste" något. Använd istället orden "jag behöver".
Helt enkelt : Finn en balans i livets alla "måsten".
Detta blev en lite rörig första blogg, i framtiden hoppas jag kunna dela upp ämnena lite bättre, och det är inte omöjligt att jag återkommer till ämnen som rör långsamhet, mobiler, måsten och I-landsproblem.
