Vinterrensningen har börjat

__________Helt ny Arbeskokänga säljes. Storlek 43.___________

Har haft dessa kängor ståendes hemma ett tag. Jag har använt dem i 4 timmar, efter det fick jag skavsår och fick ett par andra kängor på jobbet.

Säljes till den som bjuder något i annat fall skänkes de bort till behövande.

Nypris tros ligga på ungefär 2000 kr.

Peter Lemarc

__________________Jag är född på en torsdag.________________

..

Peter Lemarc har scenskräck, han har undvikit scener i 14 år. Igår var han tillbaka i Göteborg, i konserthuset. Det var mäktigt. Jag trodde inte jag skulle säga så om en svensk medelålders cortisolsvullen man med svulstiga texter. Lemarc utstrålade glädje och närvaro utöver det vanliga. Han passade perfekt in i konserthuset, det var lagom för honom, han kunde se individen i publiken, han kunde framföra en önskelåt från ett fan han bara mailat med, men igår fick han se sitt fan i verkligheten.

..

Aldrig förr har jag fått resa mig och sätta mig så många gånger som jag gjorde igår. Lemarc blandade ballader med fräsiga låtar om vartannat. Han gjorde det bra, han gjorde det som bara han kunde. Min konsertkollega och musikkännare av rang sa iofs inte bara vid ett tillfälle "Det där är lite Springsteen". Lemarc hade en låt, tror den heter "Hej Älskling", eller "Hör Älsking" där vi kunde sjunga med i "Marys place" och det var samma melodi i större delen av låten. Sånt är väl livet för den som lyssnar på mycket musik, man stöter på tvillingar ibland, eller kopior, hur du nu känner för att ta det.

..

Tack Peter Lemarc för att du förgyllde en lördagkväll med din konst och din närvaro.

Dumpa julruschen

Jag har i flera år känt att det inte är roligt att köpa julklappar längre. Det har tappat sin charm, det finns inget som är ärligt, det handlar mer om kostnad än om glädjen när man får ge bort något. I år säger media att vi ska "slå" rekord. Vad för jävla rekord? Varför ska vi handla så förbannat mycket, varför kan vi inte använda våra egna pengar till något bättre än att vältra oss i vår egen rikedom?

Nej, det suger.

Jag tänker inte göra det. Jag vägrar att svettas, leta, svettas igen och sedan inse att jag inte hittar annat än en skruvdragare till farsan (igen). Han som inte ens vill ha en ändå julklapp, det är det enda han har bett om genom åren, att få slippa få julklappar. I år händer det. Vi har äntligen utvecklats!!

Tanken slog mig redan för några år sedan då vi gjorde följade på jobbet:

Alla köpte EN julklapp var, för en kostnad av ungefär 100 kr. Alla klapparna lades under granen som vanligt och sedan drog vi helt enkelt var sin klapp. Vill man spexa till det så man man dra i ordning och låta den som drar först öppna sin, om följande person hellre vill ha den första klappen (som redan är öppnad) då kan han ta ett paket och ge det till honom och "sno" den öppnade klappen. Sedan går man hela varvet runt. Enkelt, smärtfritt och man kan lägga pengarna på något trevligare.

Barnen då? Det är ju ändå de som tycker att julen är så fantastisk, speceillt här på västkusten då snön visade sig julen -85 senast. jo, visst kan man väl köpa en klapp extra till de små, men det blir lätt så överdrivet. Jag minns själv när jag var 10-12 år och räknade mina julklappar och skrev ner allt jag fick, jag ställde upp grejerna på mitt lilla pojkskirvbord och tog ett kort! Hur sjukt är inte det. Så får det inte vara! jag skäms, men jag visste inte bättre.

Följ nu mitt råd och försök att påverka era familjer och vänner att inte förköpa er. Gör det som känns bäst. Byt kramar eller middagar istället för hårda klappar. Spara slantarna och miljön.

VÅGA VÄGRA JULSTRESS OCH ANDRA SJUKA 2000-TALS-PÅHITT!!

Allt man kan göra i en Audi A3 och lite till...

_____________________Lofoten___________________________

__"It´s great to have the three of us back on the road again"___

_

Jag har varit på späckhuggarsafari. Ni kommer att få se en massa bilder, fina bilder med norska berg, fjäll och vatten. Det jobbiga med bilderna är att späckhuggarna inte finns där. Nyckfulla naturen höll sig undan för mig och mina reskamrater. Vi har dock haft en underbar tripp ändå. Vi startade redan i Göteborg med bil och tog oss upp till Oslo, där nattade vi hos en kompis (tack tack Anna, och kul att se dig igen!) . Dagen därpå åkte vi till en annan norsk vän och fick serverad frukost, redan nu insåg vi att vi var ute på en budgetresa! Lika trevligt där och det satt perfekt med några norska mackor i buken innan långfärden startade. Vi skulle ta oss 150 mil upp längs E6. Det låter kanske inte så roligt, men betänk att norska E6 inte går att jämföra med svenska. Den sträcker sig genom glömda byar och kalfjäll, den slingrar sig dit inte ens Jesus varit och den korsar polcirkeln.

_________________En plats längs norska E6__________________

Resan tog oss upp till Trondheim och nästan hela vägen till Mo i Rana, där stannade vi efter 15 timmar och hade tänkt att slå upp ett tält. Det var dock lite mer snö än vad vi hade väntat oss och vi kröp istället ihop i bagagen på bilen, jag låg med huvudet mot bagageluckan i mitten, Micke och Kim slickade kanterna med huvudet på framsätena...oerhört skönt. 4 timmar senare vaknar jag, stel som en pinne, men med en jordnöt till frukost sätter jag mig bakom ratten och fortsätter färden norrut. Vi passerar Mo i Rana och en mängd andra orter med roliga namn.

__________________Fiskebåt på ishavet______________________

_

När vi kommer fram till Skutvik, där färjan ska ta oss över till Lofoten är kl 15 på eftermiddagen och solen går strax ner. Vi hittar det lokala (och enda) fiket för färjependlare. Det är inte direkt säsong, men det var i alla fall öppet. Vi spelar plump ett tag och så sticker vi iväg till värmstugan utanför och kokar köttfärssås och färsk pasta. All mat från Sverige! Hamburgertallriken på Esso kostade 194 norska, så vi gjorde nog rätt som köpte med oss mat.

__________________Fjäll utanför Lofoten___________________

_

Efter några timmars väntan kommer färjan och den tar 2 timmar till. På kvällen den andra resdagen är vi alltså framme på Lofoten. Vi har tur och kör rakt in det perfekta boendet, vi hade tänkt oss att sova i bilen igen, men med tanke på morgonens späckhuggartur så tänkte vi att det kunde vara skönt att sträcka ut ryggraden i några timmar.

Måste rekommendera detta boende. Det kostade oss 525 norska för alla tre. Gemensam dusch och väldigt trevlig personal. Vi bodde hemma hos de som ägde stället. Det är tydligen så det fungerar däruppe. Stället heter Lofoten Rorbuer (http://www.lofoten-rorbuer.com/)

På morgonen (7 timmar senare) hittar vi torget och där även samlingsplatsen för späckhuggarturen. Vi samlas inomhus först och får oss en föreläsning på engelska i 30 minuter. Intressant om hur de stora späckisarna lever och äter. Visste ni till exempel att de jagar sillen och när de jagat upp den till ytan så slår de ihjäl sillen med sin stora svansfena! Sedan äter späckhuggaren sillen en i taget! snacka om finsmakare.

Vi får sedan overaller, med tanke på kylan och sedan är det bara att lasta i sig själv och kameran i båten. Det var goda utsikter att få se späckhuggare, de hade fått se dem både fredag och lördag nämligen.

Många av bilderna som kommer här är från färjeturen, tyvärr dök de aldrig upp några fenor, men guiden tröstade oss med att vi fått årets finaste solnedgång, och jag tror henne då hon själv fotade som en galning under turen.

_________________________Mordor________________________

_

Vi kom åter till Lofoten vid 15-tiden och insåg att vi hann ta en pizza (för endast 100 norska faktiskt) och sedan hinna med bilfärja hemåt igen. Vad vi inte visste då var att vi skulle sitta i Audi A3 i 26 timmar i sträck. Jag körde de 30 första milen, efter att vi alla tre sovit hårt på bilfärjan. Eftersom det var mörkt så stannade vi endast för att byta förare längs vägen. Vi käkade frystorkat vid en Essomack i Mo i Rana, därefter passerade vi Trondheim på morgonkvisten, mitt i rusningstrafiken, vi som knappt mött en bil på 70 mil.

Oslo närmade sig med stormsteg och vi var sugna på att komma hem. Vi körde rakt igenom och vidare till Göteborg. Vi var åter vid 20 på kvällen och på fyra dygn hade vi levt i bilen och kört 350 mil.

När vi laddat in bilderna så var vi rätt så nöjda med turen, Kim sa något klokt efter att späckisarna valt att gå på djupet:
"Det känns som att förlora en fotbollsmatch, fast utan en vettig chans till revansch"

________________Solen ligger på vid horisonten_______________

__

Nästa resa går till Nordkapp, eller till Svalbard, där ska vi dyka med isbjörnar och fånga smältande isberg!

Vill du läsa mer om Späckhuggare (orca) så finns det här http://www.ocra-lofoten.no/

_____________________Solnedgång________________________

_________________Speedboat som åkte med vår båt______________

_____________________Solnedgång______________________
____________________berg, fjäll och fågel_________________

Kolla även www.turistveg.no

______________________________________________________

Kontrakt

___________________Blir inget sånt i november________________

Jag, köttklumpen, Daniel, lovar att undvika följande produkter under november månad 2007.

- Godis
- Chips
- Läsk
- Alkohol
- Kakor och bullar
- Tårtor
- Glass
- Chocklad (även Oboy)
- Nötter och snacks
- Fruktyoghurt
- Saft
- Juice
- Red Bull och andra energidrycker
- Friterad mat (Pommes etc)
- Snabbmat av alla sorter
- Gräddfil, Grädde och Creme Fraiche

Målsättningen med fett/socker-brännarmånaden är att må bättre och att rensa kroppen på onda slaggprodukter. Allt socker är inte av ondo, men jag lovar ändå att göra mitt bästa för att undvika fällorna i den svenska söta maten.

Följande produkter är godkända att äta/dricka:

- Egenpressad juice eller fruktdrink
- Naturella nötter
- Popcorn
- Alla typer av grönsaker
- Dip med filmjölk
- Gröt
- All typ av frukt

Utöver dessa produkter är all form av vanlig mat såsom potatis, pasta, kött, kyckling, bröd (ej vitt) godkänt. Vid oklarhet måste matvaran godkännas av någon hårdhjärtad själ som inte viker sig i första taget.

Med en restriktiv mathållning tillsammans med en sund livsstil och ofantliga mängder med fysisk träning lovar jag att förbättra mitt liv på 30 dagar.

__________________________________________________________


ps. Det var sjukt kul att avstå prinsesstårtan på kontraktets första dag..............NOT! ds.

En höstbubbla

Förra gången jag skrev var jag arg. jag var förbannad på de rika och tyckte synd om de fattiga. Jag var Robin Hood. Eller något i den stilen i alla fall. Idag är det bättre, det är en bra dag, utan galla, utan onda ord. Hoppas jag i alla fall.


Hösten är nyckfull på alla sätt och vis. I första hand är det vädret jag talar om. Vi har haft strålande solsken så att både männsikan och naturen luras till vårkänslor, t-shirt och snuva. Fjärilar och getingar i oktober är inte det vanligaste, men jag har sett båda. Dagen därpå slår kylan till och långkallingar åker på, -6 grader, Brrr....

Jag gillar inte hösten. Den påminner mig om att det är långt till ledighet, fritid, grönt gräs och semester. Jag gillar inte hösten, för den får mig att tänka att alla SKA jobba. Hösten är en arbetsperiod och periodvilan kommer inte förrän till våren, några har tur att få en timeout till jul, men det gäller inte mig.


Mörkret faller, jag blir tröttare på morgonen, tröttare på kvällen. Jag är en björn som egentligen vill gå i idé. (mitt andranamn är faktiskt Björn). Det är som om jag hamnar i en bubbla och det enda jag sysslar med är att planera saker som ska hända till våren och sommaren nästa år. Jag insåg detta igår, då tog jag tag i mig själv och lagade en god middag och tänkte att nu jävlar är det söndag och då ska man äta något gott. A kom hem och var hungrig (som tur var...) Jag stoppade, om bara för en kväll, framtidsplanerna åt sidan och ägnade mig åt nutiden ett tag. Jag har skrivit om det förut. Om att vi borde leva mer i nuet, men det är svåare än vad det verkar när vädret och tankarna går hand i hand.


På gång just NU:


- Stockholm och utbildning på PHS.


- Inomhussäsong med fotboll och badminton ( se video nedan från försäsongsträningen)


- Jag ska jobba min fjärde helg i rad. Afterwork nästa!

Jag har trots att jag inte gillar hösten lyckats ta mig ut några av de fina dagarna och hittat några schyssta motiv. Här kommer några av de bilderna:

_______________________Änggårdsberget__________________

________________________Ljung_________________________

________________________En bänk________________________

Rika översittarsvin

______________Bilden har inget med texten att göra___________


Nu vill jag resa bort. Jag vill slippa rutiner, tjat, tidspassning, ställa mobilen på väckning, gå och handla, tvätta, hinna med "allt" och träffa "alla" man ska träffa hela tiden. Jag vill slappna av och tänka "happy times" istället för att tänka på det som jag nu ska skriva...

jag ogillar inte att vara hemma. Det är livsfarligt har jag hört, men att längta till något är väl inte samma sak hoppas jag. Vad jag menar är att jag vill bort mest för att jag längtar efter den där osvenska friheten och "manjana manjana"-tänket. I många länder i Asien så finns det inga liknande problem. Misstolka mig inte, vi har en bra välfärd i Sverige, vi lever gott och har det varmt om natten. Sånt kan många länder i Asien leva utan, vilket är både synd och mödosamt för många människor. Det känns bara på något sätt som att de är närmre sig själva och verkligeheten. De tänker mer att allt löser sig. Bara maten kommer på bordet, även om det tar 5 timmar längre tid just idag. Vad som är ännu mer intressant är att de gör det med ett leende!

I Sverige och många andra länder kommer människor hem till sina gigantiska hus med havsutsikt, bastu, snygg partner och egen båtbrygga och har mage att vara nedstämda(!), ja till och med olyckliga. Hur går det till, vinner inte den som har flest prylar längre?! Eller har verkligheten kommit ikapp de kapitalister som byggt hela sina liv på ägandet? Var är det verkliga i livet numera, hur mycket ska man behöva äga, bruka och ha makt över för att vara nöjd?!?!

Haha..nu börjar det likna något. Nu kommer kraften i det här inlägget, jag hade väntat ända hit tills jag insåg vart jag var på väg med skrivandet...Nu fattar jag själv.

Jag vill bort från det opersonliga, inlåsta och genomruttna delarna av Sverige. Jag säger inte att den rika människan är ond tråkig eller självisk. Jag säger däremot att ett överflöd av ägande, eller ett överflöd av vad som helst, gör människan självisk, ond och mindre omtänksam.

MEN...

Utan de där extra pengarna så hade jag suttit kvar i drömmen att komma bort ett tag. Jag hade inte haft möjligheten att ta ett plan, ett tåg, en buss eller något annat och bara försvinna ett tag. Nu kan jag det. Tack vare välfärden i Sverige och många långa arbetspass på övertid.

Så med lite eftertanke är väl inte allt skit, men idag kände jag att jag behövde spy lite på eliten. Så ta för er och sug i er så gott ni kan, ni rika översittarsvin som drygar ut klyftan mellan rik och fattig i dagens Sverige.

mycket i helgen...

Har just kommit innanför dörren efter en rutten avslutningsmatch i fotbollen. 5-1 i röven. Några mål får jag själv ta på mig. jag var helt värdelös, noll tajming, noll känsla och noll inställning. Jag får skylla på förkylningen som sinkat mig i några dagar.

Hur som helst så kom vi sist i div 7, den lägsta serien i Göteborg. Vi måste ju vara bland de sämsta lagen i Sverige. -33 i målskillnad. Över 50 bollar i eget mål på 18 matcher!

jaja...ändå tycker jag oftast att det är skitskoj att hålla på med fotbollen.

I helgen hade jag en av de märkligaste arbetspassen på länge. Helt lungt fram till 21 på kvällen, då kom fullmånen. Vi mötte först en moped med tre ungdomar på, alla utan hjälm. Vi vänder och kör efter. Då dumpar dom mopeden (och en doja) och springer iväg. Jag tar mopeden, som har nycklar och allt och leder ut till vägen igen. Då kommer nästa moped med tre ungdomar på, alla utan hjälm. Jag inser att den enda chansen att få fatt i dom är att köra efter. På mopeden! Jag sätter fart och gasar järnet. Tror du inte att, av ALLA trimmade mopeder i Sverige, har jag hamnat på en laglig som gör 30 km, i nedförsbacke. Jag kör hur som helst efter och till slut tar vägen slut....Vad händer, jo ännu en dumpad moppe. Där stod jag i villaområdet med två mopeder och inga ungdomar...

Det löste sig till slut och sanningen kröp såklart fram. Mitt i detta case så får vi larm om ett rån i närheten, en taxikille har blivit rånad bara någon minut från där vi var. Vi åkte dit. Grabben hade tagit övervakningskameran och lite annat. han trodde att bilderna skulle lagras där, men där gick han på en nit. Vi tog honom inte, men när bilderna kommer så lyckas vi nog ta honom.

Minuten senare var det dags igen. Ett rån på ett annat ställe, när vi kommer dit snubblar vi i princip över en gubbe som ligger och sover på gräset. Han var helt avdäckad och hade druckit fatalt mycket sprit.
Rånet var inget rån, men det var lite stökigt, vi bestämde oss för att engagera oss i den fulla gubben. Han var helt okontaktbar och vi borde kört honom i ambulans, men vi tänkte att han inte var värd sjukhuspengarna eftersom han själv satt sig i sitt tillstånd och att vi kunde köra honom till fyllecellen istället. Läkarna har fullt upp med olycksfall och annat. Han skulle klara sig bra i arrestlokalen tills vidare. Vi släpade honom trots att hans ben inte bar och fick till slut motat in honom i baksätet (efter att vi fällt ner spyskynket!) Han var tung och dessutom var han fransman!
Lagom tills jag satt mig intill honom så står det spy som en fontän ur munnen på honom. Fortfarande rör han sig inte, och ser medvestlös ut...jaja, det mesta sögs upp av hans redan sunkiga kläder. Vi åkte mot cellen. Efter halva vägen inser jag att jag är alldeles blöt i röven. Jag vänder mig om och ser då att jag sitter i en pöl av spy...(spy och spy, det var mest använd jäger om man ska vara noga). Jag förbannar mig själv och den franska fyllan och inser att jag inte kommer någonstans. Jag sitter fast i den där jävla bilen och den där jävla fransmannen som spytt ner mig in på bara kalsongerna. Härligt!
Vi kommer fram och jag tar mig ut, fransmannen läggs på en madrass och bilen får vi åka och tvätta av så gott det går. Vi åker tillbaka till vårt område, men först ser jag till att stoppa brallorna fulla med papper. Där sitter jag, med en jätteblöja och bara hoppas att vi hinner in så att jag kan byta om innan vi får nästa larm

Det du just läst ska inte tolkas som att jag har något emot varken sprit, fransmän eller fri sjukvård åt alla....

Vi hann och tills slut så lugnade det ner sig. Visst flög det flaskor i luften på ett uteställe, men ibland kan man helt enkelt inte vara på alla ställen samtidigt. Vad som sedan hände på lördagen tar vi en helt annan dag.

Nu är det söndagkväll och jag ska äta massor med mat och kanske en chips eller två som plåster på såren för den tunga förlusten i fotbollen.

Bröllop som inget annat

Kurder, syrianer eller turkar. Det är svårt för den utomstående att förstå skillnaden. För mig spelar det ingen större roll, men jag vet att det gör det för dem. Jag vet i alla fall nu att ett syrianskt bröllop är något jag gärna upplever igen. Min gode vän A gifte sig igår och jag och några vänner var bjudna. Vi hade en del förväntningar om att det kunde bli en galen fest. Vad som kom hade nog ingen ens fantiserat om...


Vi var minoritet, jag sa till A under festen, "Äntligen får jag känna mig som en invandrare!" Vigseln var enkel, en farbror rabblade arabiska i 30 minuter och sedan gick alla ut. Vi följde flocken. Martin, som nyss blivit upplärd hur man hälsar (tre kindpussar med start till vänster) stannade utanför för att mingla, han gjorde sig reda för att hälsa och skulle till att pussas, farbrorn som var en tvättäkta syrian, medelålders med maffig mustasch tog istället upp en ciggarett och sa "Äntligen får man röka". Så var den isen bruten. Bilfärd från Skara till Skövde följde. Två busslaster hängde på. släkt från Göteborg, Tyskland och Linköping hängde på.


Lokalen var fantastisk. 560 personer, 95% var släkt. Tänk er, SLÄKT. kusiner kusiner kusiner. några farbröder och 50 kusiner till. En farsa och sju syskon. Jag har fått en annan insikt i hur viktig släkten kan vara.
Folk dansade och då menar jag verkligen dansade. Av glädje, inte av någon annan orsak. De dansade så svetten yrde. Farmor och farfar slängde kryckorna och viftade med sina silkesnäsdukar. En trumslagare gick runt och slog takten och en annan hade en ormtjusar-flöjt. Det var mäktigt att få vara med, och helt ärligt så skulle jag vilja att svenska bröllop var mer som detta. 560 personer. 560 glada personer. Inget bråk, inga vakter, alkohol i överflöd och alla drack med måtta. När händer det på svenska fester??
Jag och mina svennevännner var utslagna och orkade inte dansa mer efter några timmar, resten fortsatte till fyra på morgonen. Sju timmars dans till livemusik av syriansk modell. Hur stort som helst.



Jag lägger upp lite bilder, för det är bara att inse att det inte går att förklara hur roligt det var att få vara med. För att inte tala om gästfriheten, man blir som en kusin när man närmar sig, man lär sig dansen och sedan är det som att man känt varandra hela livet. A var grym igår. Idag är han man på riktigt. Grattis!

_________________Bruden och hennes far i kyrkan__________

____________________Brudparet på festen______________


_________________ A och brudens syster_______________

__________________ Traditionell ringdans________________

__________________ A och bruden hyllas på axlar____________

_________________Bruden svänger på axlar______________

__________________Dansgolvet var fullt hela tiden___________

_____________________Full fart..._____________________

________________Bruden dansar på scenen_______________

________________Lokalen med polketten i mitten_____________

_________________Lilla- & storasyster till A. _______________

_________________Glada gänget från PHS_______________

__________________Lillasyster, Catrin och Maria ______________

_________________ Maria, A:s pappa och Catrin____________

Bilfri dag borde återkomma

Den 22 september sker något stort. Ungefär 1300 städer runt om i hela världen ställer sina bilar och visar upp sina centrum så som de skulle se ut utan bilar.

Titta in på http://www.mobilityweek-europe.org/ för att ta reda på om din stad är med. (Jag vet att Göteborg kommer att vara med). Tänk om en sådan dag kunde komma lite oftare, kanske en gång i månaden, och senare kanske varje fredag. UNDERBART!

Sitter förresten inne idag och tittar ut på en av de mörkaste dagarna på länge. Regnet strilar ner och de mörkgrå, trista molnen känns miltjocka däruppe. Ibland när det regnar så tänker jag att då hinner man med massa saker som man inte tar tag i när solen skiner, som att rensa vinden, städa en klädgarderob, laga den där punkteringen, byta gardiner eller kanske till och med rensa golvbrunnen i duschen. Idag vet jag dock att jag inte tänker göra något av de sakerna. Jag tänker sätta mig framför tvn och glo på dam-VM. Sport är så bra, för det kan sändas på alla dygnets timmar, och då är det plötsligt ok att titta på tv mitt på dagen. Något som jag annars försöker undvika in i det längsta. (se tidigare bloggar om mitt TV-motstånd!)

Höstlöven närmar sig. Här är några från Karlstad 2006.

.

.

.

.

.

.

Vad händer framöver?

- Bröllop i Skövde, kostymen inköpt. Kristet-ortodoxt bröllop kommer bli spännande, förmodligen en av de fetaste fester man varit med om...

- Slutspurten på allsvenskan, den känns lite seg och utdragen, men det går ju bra för Blåvitt...

- Winnerbäck och Lemarc i höst, två härliga spelningar. Häng på ni som vill, Winnerbäck 28 oktober Lisebergshallen och Lemarc på konserthuset den 1 dec.

- Bruce Springsteen i Globen suger långt. Biljetterna tog slut fortare än du hinner springa 400 m tresteg med tandborsten i munnen.

Kräftskivan

____Bilden till Håkanssons skivomslag Överåsvallen 2007____

Sitter hemma efter en ofantligt stor brunch på Farellis i stan. 149 kronor fet mat tills man spricker, och efter att man spruckit spränger man ner fyrkantiga underverk av chocklad och morotskaka, bara för att man får.

Igår var det kräftskiva, en årlig sådan i Överåsvallens klubbstuga. 60 personer som var sugna på skaldjur. Jag och Kimball slevade potatissallad och rostbiff, men de flesta njöt av kräftor och räkor. Kvällen gick fort, mycket musik, många olika meningar som vanligt, tills slut satt jag i Lundens svettiga omklädningsrum och höll upp noterna till Håkansson som spelade Bruce "No Retreat No Surrender" på sin 6000-kronorsgura...njutbart.

Avslutade kvällen hemma dit Kim och Emelie redan hittat. Anna och jag valde att väcka dom men till vår förvåning ville de sova och bli lämnade ifred. Varför?, klockan var ju 03.30, vem vill sova då? Några minuter senare ringde det på dörren, Wille står och svajar som en flaggstång och har lyckats ta en taxi hem. Festen var 500 m från lägenheten... Bra jobbat Wille!

Har även hunnit med att städa lokalen efter festen, trevlig syn, kräftspad, sprit och öl över hela golvet, men en timme senare var det klart och vi for vidare mot stan och brunchen.

Ikväll är det finnkamp, sportspegeln och kanske någon annan sportaktivitet.

hemma innan vi gick upp till festen...

Nya tider, nya bloggar & nya tankar

___________hetsa inte förbi livet som finns här och nu_________

Idag är en speciell dag. jag har bestämt mig för att skriva lite oftare, lite enklare och om lite mer vardagliga händelser och tankar. Jag skriver fortfarande i första hand för att jag själv vill skriva och tycker det är roligt, men inser att om någon annan i den viruella världen ska få ta del av mina ord så behöver jag uppdatera lite oftare.

Okej, det var Sara som pushade mig. Hon är rolig, Sara. Hon är en av de som nämns i ett inlägg längre ner, "Ett stort tack" heter det. Hon var en av tjejerna som jag växte upp med, drack mina första öl med och faktiskt var en av de första jag kysstes med. Idag umgås vi inte, men jag tror att hon liksom jag vet att vi har varadra där någonstans. Jag stötte ihop med en annan av mina ungdomskompisar, Jessica, och kom då och tänka på Sara och skickade iväg ett sms.

PipPip, jag fick ett svar och blev lika glad som Sara är på bilden av att höra från henne.

Om du läser detta Sara så ska du veta att jag ofta tänker på hur du har det och det glädjer mig att du verkar få det stöd du behöver. jag träffar tyvärr i mitt jobb många som har det svårt i livet och som har hamnat i olika former av kriser. En enda sak är jag säker på i de lägena, och det är att jag inte är avundsjuk på deras situation. Jag lär mig något om sorg vid varje tillfälle och varje gång hinner jag tänka "när ska det hända mig?". När ska mamma och pappa gå, vem ska bort först av mig och mina bröder? Hur länge får jag leva med den jag älskar?

Jag har som tur är även träffat folk som har rest sig igen och som visat att det kan komma något gott ur det onda, kalla och tråkiga som hände för länge länge sedan.

Idag är en speciell dag, för det är en dag som aldrig tidigare sett solen skina. Det är en helt ny dag och den äger rum just NU.

Ville bara säga det. Lev som du vill, men lev gärna här och nu. Minns allt du upplevt med glädje, fundera på din framtid och hur du vill ha det, men stanna upp då och då och lev där du är just NU.

Denna lilla spalt tillägnar jag min vän Sara (som jag gärna tar en fika med när hon känner att hon har tid och ork)

______________________Lugn och ro______________________

Fototripp

________________En trevlig helg i mitten av juli______________


Det var faktiskt två månader sedan jag skrev här senast. Jag inser att det är för sällan för att någon ska bry sig om att gå in och läsa. Jag vet att jag från början för ett drygt år sedan började skriva för min egen skull. Det tänker jag fortsätta med och den stunden har kommit nu.


Jag har fallit för frestelse att införskaffa en platt TV. När jag blev sambo för ett tag sedan så fanns det en vilja att flytta in en gammal tjockis-TV, givetvis blev det så och den blev stående på en kubb och tog upp plats och var enbart ful. Jag åkte till slut till NetOnNets lagerbutik och köpte mig en 32 tummare för en ganska billig peng. Den gråa tjockisen gick till Gabriel som tackade bockade.


Det blev en succé om du frågar mig, den är snygg, svart och man kan ställa saker framför den när man inte tittar på den. Perfekt.

Nog om Tv. Jag ska snacka fotografering också. Jag var ute igår i flera timmar med min Nikon och stativet i högsta hugg. Jag tog 11:an spårvagn till Långedrag och hann precis till solnedgången. Det blåste hårt och vattnet slog mot stenpiren. Det var riktigt skönt att bara stå där och leta fototillfällen i den verkliga naturen. Jag åkte sedan tillbaka till stan och tog en promenad längs Avenyn. Där fanns en del att fota, men helt klart så är det mycket finare med öppna vyer istället för hus, folk och trängsel.


Kommande events:

-Friidrotts-VM

-Bröllop i Skövde

-Kräftskiva på Överåsvallen

-Upploppet i Div 7A, kommer Olskroken sist eller inte?

-Danmark-Sverige EM-kval 8 september


Livet är ganska trevligt just nu. Det finns sport, väder och fest att se fram emot. Efter det är det bara att blita ihop och jobba en höst och en vinter tills Asienresan hägrar tillsammans med Anna.

Nu ska Carolina Klüft springa hem Europarekordet och VM-guldet.... dags att sluta.


Här kommer två bilder från min lilla fototur igår...




Långedrag 25 augusti



___________________Poseidon på kvällen _____________________